Jag föll på mållinjen!

I dag skulle vår nya tvättmaskin levereras och jag tänkte faktiskt göra som Göran föreslog, bjuda David från Gränsbygdens på lite hemmagjord jordgubbssaft när han kom. Göran föreslog ju även bullar och att det skulle serveras i bersån men eftersom bullförrådet i frysen var slut och bersån inte skulle hinna växa upp på så kort tid så tänkte jag nöja mig med saft. Nu blev det inte så. Två minuter innan David backade in med sin lilla lastbil på vår infart hände nämligen följande:

Jo, jag stod där på den höga trappstegen och målade uthusets nya fina brädor i en skinande vit färg. Nedre delen av väggen var redan målad med god hjälp av sexårige sonen.

uthus

Nu var det lite högre höjder som gällde och där stod jag, på stegen, med pensel i ena handen och färgburk hängande i den andra. Plötsligt gick en geting till attack, eller den närmade sig iaf och det kändes faktiskt som om den var ute efter att ta kål på mig. Den kom på min vänstra sida och jag tänkte att jag snabbt och enkelt skulle gå ner från trappstegen. Har nämligen blivit getingstucken en gång och den reaktionen vill jag inte känna av igen. Alltså tog jag ett steg ner på trappstegen och fick sedan för mig att det bara var att ta ett steg till ner till marken. Det var det inte. Med ena benet nere på marken och det andra på ett trappstegssteg högt upp i luften fanns det inte så mycket att göra annat än att falla bakåt. Det gjorde jag. Rätt ner på en sten eller om man ska kalla det klippa, nåt hårt och ontigt som stack upp en del ovanför marken iaf. Vet inte riktigt hur jag hamnade men vänster långfinger hamnade på något sätt i kläm mellan burken och stenen och det vete sjutton om inte själva jag var inblandad där också, med hela min tyngd alltså. Lite aj i baken och på en armbåge registrerades också men det ondaste var långfingret. Lite uppskrapat på ovansidan med blod som sipprade fram och jag hade svårt för att känna om själva fingertoppen levde eller inte. Dock lyckades jag klara färghinken, inte en droppe spilldes ut. Jag kravlade mig upp och ställde undan färgpyts och pensel. Gick in och sköljde av fingret för att kunna inspektera lite mer och då hör jag ljudet av en liten lastbil som backar in på infarten.

Det var bara att bita ihop och gå ut och säga hej till David. I stället för att stå där husmoderligt leende med ett glas iskall hemgjord jordgubbssaft fick jag istället stå med toalettpapper runt fingret och sammanbitna käkar för att inte vråla av smärta. Tvättmaskinen lastades iaf av och papper skrevs. Efter lite vägtips gav sig David iväg och jag kunde i lugn och ro inspektera mitt nu bultande långfinger. Blödningen hade slutat men jag kände hur fingret började svullna upp. Jag fortsatte dock att måla en stund till men det blev lite jobbigt att hålla hinken med just den handen så efter en kvart gav jag upp.

Fingret är nu bra mycket tjockare än det på den andra handen och det gör ont men jag tror att det lägger sig till i morgon. Tvättmaskinen är på plats och en tom maskin har gått för att tvätta rent själva maskinen. Nu ligger en vittvätt i och det känns bra att äntligen få lite rena kläder här hemma. Resten av uthuset kommer att få färg nästa gång vädret så tillåter.

Önskar er en skön fredagskväll!
Kram Ann

Annonser

3 Responses to Jag föll på mållinjen!

  1. Göran skriver:

    Jag tror du blev nervös inför besöket.
    Beträffande skadan – pest eller kolera. Du blev ju inte stucken i alla fall. Hoppas fingret kryar på sig;.))
    I morr´n kan du både måla o tvätta vitt, som bara sjuttan…

  2. Kan inte låta bli att le en smula, kan riktigt se det framför mig… =)
    Men, det var ju en himla tur att allt gick såpass ”bra” iaf!
    Sköt om fingret o målarfärgen går förhoppningsvis ingenstans! =)
    Kram

  3. […] tagning 2 Det gick lite bättre denna gång än förra gången när jag skulle måla uthuset. Vi kom på att det blev lite brådis med att få klart målningen nu […]

%d bloggare gillar detta: