Glömde att hämta barnet…

Njae, riktigt så illa var det kanske inte. Det var det största barnet, Sofia, på snart 16 år, men jag tar det från början.

Åkte direkt från jobbet in till stan för att klippa mig klockan fyra. Efter en stund dök Sofia upp, hon hade åkt med bussen in och skulle klippa sig direkt efter mig. Vid fem var vi klara och jag körde henne till hennes pappa där hon skulle vara tills jag var klar med allt jag skulle göra i stan. Klockan sex skulle jag befinna mig på skjutbanan för att skjuta seritävling och innan dess hann jag med en sväng till Rusta för att byta trasiga solcellslampa och till Systemet för inköp av vin till matlagningskvällen på jobbet på torsdag. Hann också med en sväng in på Willys för att lätta på blåsan.

Drog vidare till skjutbanan och sköt ganska hyfsat. Skjutningen var klar vid halv åtta och då åkte jag till Coop för att handla maten till matlagningskvällen. Handlade lugnt och metodiskt för att inte missa något. Packade in i bilen och åkte hem. Parkerade bilen och fick då ett sms. Bar först in frysvarorna i källaren och la dem i frysen och kollade mobilen på väg tillbaka till bilen. Det var från Sofia och löd: När kommer du? Jag valde att inte svara för jag tänkte att hon borde ju hört att jag kom hem med bilen. Jag lastade ut resten av varorna och ställde dem utanför bilen och gick bort till hönshuset för att kolla ägg. Misstänkte att sambon inte hade hunnit med det idag. Hittade sex ägg och en liten gul kyckling som irrade runt utanför hönshuset. De enda två gula kycklingarna vi har bor ju inne i källaren dessutom var denna väldigt liten. Alltså är det nån mer höna som har ruvat någonstans och sedan släppt en unge vind för våg. Jag gick in med alla kassar och skulle berätta det för sambon. Då frågade storesonen var Sofia var. Då slog det mig! Jag skulle ju hämtat henne när jag handlat klart! Det hade helt fallit ur mitt minne. Jag ringde henne och berättade att jag glömt av att hämta henne och satte mig i bilen för att köra de två milen in till stan igen. På vägen in till stan slog det mig att även om hon hade sms:at  tisigare, när jag redan var i stan, så hade jag nog ändå inte kommit ihåg att jag skulle hämta henne utan bara trott att hon undrade när jag skulle komma hem.

Slutet gott – allting gott! Nu sover dottern och resten av familjen och det är även dags för virriga mamman att lägga sig, om jag inte glömmer av det vill säga.

Kram Ann

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: